Projektbeskrivning

Den språkliga mångfalden i Sverige är stor, bland annat på grund av globalisering och migration. Det talas i dag över 200 språk i landet och var fjärde person har ett annat modersmål än svenska. Det ställer nya krav på både individer och samhälle. Språkfärdigheter är ojämnt fördelade – några kan inte tillräcklig svenska, andra saknar färdigheter i främmande språk – och de som kan flera språk värderas inte efter sin kompetens.

Behovet av att kunna svenska, förstå, tala, läsa och skriva är viktigare än någonsin. Svenska ger oss tillgång till arbetsmarknad och kultur. Språkförståelse är en grund för dialog, konflikthantering och demokrati. I många yrken och uppdrag ställs det också krav på språkkunskaper i andra språk, som till exempel engelska, tyska och kinesiska.

Samtidigt förändras det svenska språket och språkanvändningen i hög takt, bland annat på grund av digitalisering, sociala medier, AI och förändrade medievanor. Aldrig förr har så många skrivit som nu och lyssnat på uppläst text, samtidigt som allt färre läser längre och mer komplicerade texter.

Läget är alltså akut – samtidigt är förutsättningarna för en förändring bättre än någonsin. Politiker och beslutsfattare har i allt högre utsträckning uppfattat att språk är en nyckel till flera samhällsutmaningar. Stockholm växer som destination och antalet besökare på museer ökar.

Det finns också en rik källa av kunskap att ösa ur. Svenska är ett av världens bäst beskrivna och utforskade språk. På svenska lärosäten finns en lång tradition av att kartlägga språket historiskt och i nutid. Svenska Akademiens ordboksarbete har genererat en unik kunskap om vår ordbildning. Dessutom har vi dialekt- och folkmålsarkiv som i allt högre utsträckning digitaliseras.

Språkmuseet ska visa hur betydelsefullt, berikande och roligt språk är, förmedla kunskaper om svenska språket, språken i Sverige och världen och deras roll i kultur och samhälle samt öka statusen för språkkunskaper och att kunna flera språk.

Ett besök på språkmuseet ska vara underhållande, givande och berörande. Genom interaktivitet och konst ska språkmuseet ge besökaren något att tänka på och tala om. Besökarna får inblickar i hur språk fungerar och varierar, vad svenska språket, och den språkliga mångfalden, är och vikten av att läsa. Språkmuseet ska både förändra besökarnas attityd till språk, och deras beteenden när det gäller läsning och framtida val av studier och yrken.

Det saknas en fysisk plats som ger språk uppmärksamhet och status. Ett museum kan förmedla språk på ett nytt och annorlunda sätt. Det finns också ett behov av att samla den kunskap som finns om läsfrämjande och språkdidaktik. Språkmuseet kan vara ett nav i den kunskapsförmedlingen.

Språkmuseet ska vara inbjudande och tilltala den breda allmänheten. Fyra typbesökare har valts ut som särskilt intressanta: barn i skolåldern, kulturintresserade med vuxna barn, vuxna som lär sig svenska och utländska turister.

Barn i mellanstadieåldern är en särskilt prioriterad målgrupp. Barn omkring 10–12 år har i de flesta fall lärt sig läsa, men behöver stimuleras för att gå vidare med mängdläsning. Det är avgörande för att bli en bra läsare i framtiden och det är en framgångsfaktor för alla andra läsämnen. Det är som med bra grundkondition, om man rör sig som barn har man nytta av det resten av livet.

Det finns flera museer med fokus på språk runt om i världen. I São Paulo ligger till exempel museet över det portugisiska språket i en ombyggd järnvägsstation. Med en miljonpublik visar det hur populärt ett språkmuseum kan bli med rätt inriktning och marknadsföring. Planet Word i Washington DC är ett privat museum som fokuserar på 10–12-åringar och språk- och läsfrämjande. Norr om Paris ligger slottet där Frans I undertecknade den första franska språklagen. I det påkostade Cité internationale de la langue française är kopplingen kultur och språk hela tiden närvarande och gör museet rikt och intresseväckande.

Det svenska Språkmuseet inspireras också av andra museer runt om i Sverige och världen. Det pågår en intensiv utveckling där teknik, konstnärliga uttryck och pedagogik kombineras på nya innovativa sätt för att på bästa sätt intressera, förmedla kunskap och väcka nya tankar.

De moderna museerna lyckas kombinera seriös fakta och vetenskapliga rön med lustfyllda och lockande berättelser framförda med ändamålsenlig teknik. De har högt anseende, påverkar det omgivande samhället och når breda grupper av besökare.

Språkmuseet har etablerat kontakt med flera museer och avser samarbeta för att effektivisera och dra nytta av deras erfarenheter.

Språkmuseets utställningar ska täcka svenska språket i dag och historiskt samt den språkliga mångfalden i Sverige. Besökarna kommer att möta stora globala språk, minoritetsspråk, hotade språk och nu utdöda språk.

Utställningarna ska bestå av flera fristående interaktiva installationer och konstnärligt utformade montrar. Enstaka föremål kan lånas in, men i första hand är museet en plats för konstnärligt gestaltade installationer unikt skapade för museet.

Språkmuseets fasta utställning kommer att bestå av flera delar. Det börjar med barnet som lär sig sitt första språk, med paralleller till uppkomsten av det mänskliga språket. I utställningen finns installationer om ord och hur de uppstår, om språken i världen och hur de är besläktade och skiljer sig från varandra, olika skriftspråk och skrivtecken. Sist i den fasta utställningen ska det handla om språkets ordning – där ryms frågor om rätt och fel i språket och vem som bestämmer över det.

I en digital tid letar vi efter fysiska platser för att umgås, roas och bildas. Därför växer många museer och upplevelsecenter i Stockholm. I en tid då butiker flyttar ut på nätet och kontorsytorna krymper då människor arbetar hemifrån fylls stadskärnorna med mer kultur och upplevelser. Det finns många platser nära city som skulle passa för ett språkmuseum och de inledande sonderingar som gjorts med privata och offentliga fastighetsägare har varit positiva.

I en förstudie vägdes olika möjliga placeringar mot varandra genom att definiera ett antal viktiga parametrar, som synlighet, besöksflöde, tillgänglighet, språklig relevans, synergier, demokratiskt värde, hyresnivå och tidplan. En jämförelse med hjälp av dessa parametrar visade på flera fördelaktiga platser, bland dem Medborgarplatsen, Slakthusområdet och Blasieholmen.

Stiftelsen Språkmuseets uppgift är att samla nödvändigt kapital, starta och utveckla museet. I stiftelsens styrelse sitter bland andra David Håkansson, professor i svenska vid Uppsala universitet och ledamot av Svenska Akademien, David Lagercrantz, författare och journalist, Karolin A Johansson, lantbrukare och rådgivare, tidigare hovmarskalk.

Stiftelsens styrelse har stöd av ett expertråd med uppdrag att stödja Språkmuseets långsiktiga uppbyggnad och verksamhet. Rådet ska identifiera möjligheter och problem samt verka för en bred och stabil kompetens- och erfarenhetsbaserad grund för verksamheten. Expertrådet leds av Leif Grundberg, chef Gävleborgs länsmuseum, och där sitter också bland andra Camilla Zedendahl, vd för Kungliga Djurgårdens Intressenter, Daniel Birnbaum, konstvetare och filosof och Lena Lind Palicki, chef Språkrådet.